31 maj 2009

Dublin - Dag 3 (090530)

Efter en god natts sömn och frukost traskade vi iväg upp på O'Connell Street i det underbara vädret. Vi stannade till och betraktade den 120 meter höga silverspiran, The Spire of Dublin, som inte bara är spektakulär utan också världens högsta skulptur. Den är är tre meter i diameter längst ner och bara 15 cm i diameter längst upp. Står man precis vid foten av den och tittar upp på toppen kan man se att den böjer sig åt det håll vinden blåser. Läskigt och coolt på samma gång!


The Spire of Dublin, 120 meter hög!

Gick sen vidare till Dublin Bus Tours och köpte biljett till Hop on Hop off-bussen och en halvdagstur till Malahide Castle imorgon. Sen hoppade vi på första bästa gröna sightseeing-buss som två tvättäkta turister. Första "avhoppet" gjorde vi vid St Patrick's Cathedral. Från utsidan var den i och för sig ståtlig men än dock mest grå, men insidan var fantastisk. Inte en massa guld och pråliga saker utan istället statyer, monument och massor av minnesmärken. Och vackrast utav allt, fönsterrutorna. Vilka fantastiska konstverk!


Äkta turistfasoner på en grön sightseeingbus

Från St Patrick's Cathedral tog vi en promenad in till Grafton Street och avnjöt en "gourmetlunch" på McDonald's innan vi hoppade på en annan grön buss och fortsatte vår stadstur. Nästa stopp blev Guinness Storehouse... IGEN! Detta blev tredje gången gillt och nu struntade vi helt i utställningen och tog hissen raka vägen upp till Gravity Bar för vår gratis-Guinness. När vi nu köpt ett turistkort för dyra pengar var vi ju tvungen att verkligen se till att använda det! :)


Den mäktiga St Patrick's Cathedral

Med nyfuktade strupar satte vi oss på första bästa buss och kuskade vidare mot Dublin Zoo. Tyvärr upptäckte vi en hållplats för sent att bussen inte åkte den rutt den skulle. Tydligen berodde det på att trafiken åt det hållet var hemsk vid denna tidpunkt på dygnet. Vi fick istället traska tillbaka och det var inte direkt nära mellan hållplatserna. Efter ca 30 minuters promenad. i gassande sol och kissnödiga som få, kom vi fram till Dublin Zoo som ligger mitt i Phoenix Park.


Det vackraste i hela katedralen var fönstren

Efter ett toalettbesök begav vi oss så in i djurparken för att beskåda lite djur. Det var apor av alla de sorter, lejon, noshörningar, flodhästar, zebror, giraffer, sjölejon, strutsar, tigrar, vargar, flamingos, pingviner och mycket mer. Häftigast var nog att se den enorma gorillahanen, the silverback, göra ett utfall mot ena sidan av inhängaden. Det var nästan så jag trodde att han skulle hoppa igenom det tjocka plexiglaset och spöa upp oss allihop. Sötast var definitivt flodhästen!


I'm loving it! Eller?

På väg ifrån zoo hade vi tur. Precis när vi börjat promenera tillbaka genom Phoenix Park kom en av våra sightseeing-bussar körandes så vi sprang till hållplatsen och hann med den. Åh så skönt! Vi hade verkligen ingen lust att gå så mycket mer. Vi har redan avverkat över 50 000 steg här i Dublin, så buss passade oss perfekt!


Tredje gången gillt på Guinness Storehouse!

Hoppade av vid St Stephen's Green och stannade till på The Dawson Lounge, Dublins minsta pub. Och den var verkligen liten! Jag skulle gissa att det går in 50 personer, men då är det knökat. Pappa och jag delade på en Guinness innan vi slank in på The Celtic Whiskey Shop som låg granne med puben. En jättemysig liten butik med whiskey, vin och sprit från golf till tak.


Guinness-gudinnan med vår favorit-upphällare John i bakgrunden

Vi fick hjälp av en mycket trevlig herre som kom med tips på vad jag skulle köpa för whiskey till Poul. Valet föll på en flaska Brogan's Legacy, en irländsk 10-årig single malt, som vi också fick smaka på innan vi bestämde oss. Service på hög nivå. Sen dravlade vi iväg till Carroll's Irish Gift Shop och köpte lite Guinness-prylar. Jag slog till på en stor Guinness-mugg och en snygg kylskåpsmagnet i form av en pint Guinness.


Efter många om och men... Middag på Boxty House!

Efter en lång härlig dag av turistande begav vi oss tillbaka till hotellet, svidade om och gav oss ut för att söka efter föda. Och det är tur att jag och min kära far är lika veliga och kräsna båda två för vi gick från restaurang till restaurang och lyckades inte hitta något som föll oss i smaken. Efter över en timmes letande bestämde vi oss äntligen för Gallaghers Boxty House i Temple Bar.


What the f*ck! Murphy's?

Mätta, glada och trötta gick vi sen tillbaka till hotellet och somnade sött till det rytmiska dunka-dunket från hotellets nattklubb Club M. Inget hade nog kunnat hålla oss vakna så utmattade som vi var.


Omväxling förnöjer och Heineken är ju rätt gott det med

Inga kommentarer: